Tidpunkter för blåsljuden

Blåsljud som hörs under systole kallas systoliska blåsljud (systolic murmur - SM). De flesta systoliska blåsljud beror på fysiologiska stegringar av blodflödet och är inget tecken på hjärtsjukdom. Ett blåsljud kan dock vara en viktig ledtråd för att diagnostisera hjärtsjukdomar som kan finnas fastän patienten inte uppvisar några symptom. Lyssna på det systoliska blåsljudet i följande exempel:

Blåsljud som hörs under diastole kallas diastoliska blåsljud (diastolic murmur - DM). Diastoliska blåsljud innebär nästan alltid ett patologiskt tillstånd och kräver fortsatt hjärtutredning:

Det är mycket viktigt att korrekt identifiera när i hjärtcykeln som blåsljudet uppträder. Hos vuxna och äldre barn med lägre hjärtfrekvenser är systole den kortare delen av cykeln. Det betyder att den första hjärttonen följer relativt snart efter den andra tonen och att diastole är den längre komponenten. Vid högre hjärtfrekvenser kan systole och diastole vara nästan lika långa, så att det blir svårt att särskilja dem. Vissa elektroniska stetoskop och fonokardiografer kan spela upp ljudet med halva hastigheten. Med halva hastigheten kan man lättare urskilja detaljer i hjärtljudet. Lyssna på exemplet på ett fysiologiskt systoliskt blåsljud när det spelas upp med full hastighet och med halva hastigheten. Lägg märke till att det är lättare att uppfatta blåsljudet vid halva hastigheten:

Ett vanligt fel är att anta att blåsljud är kraftigast i systole. Om du inte är säker på om ett blåsljud är systoliskt eller diastoliskt kan du bekräfta systole genom att iaktta apexrörelserna, känna pulsen eller granska EKG.

Blåsljud som hörs både i systole och diastole kallas kontinuerliga blåsljud. De börjar i systole, har sin topp nära andra tonen och fortsätter under en del av eller hela diastole. Lyssna på följande kontinuerliga blåsljud som är inspelat från en patient med öppetstående ductus arteriosus:

Kontinuerliga blåsljud är ovanliga hos patienter med klaffel. Patienter med både aortastenos och aortainsufficiens (eller både pulmonalisstenos och -insufficiens) kan dock ha blåsljud med både systoliska och diastoliska komponenter. Dessa blåsljud kallas ibland ”to-and-fro”-blåsljud. Till skillnad från ”äkta” kontinuerliga blåsljud har ”to-and-fro”-blåsljud en tydlig paus mellan systole och diastole.